fredag 25 november 2016

Vecka 47


Papperspåse


Jag läser papperslöshetsparagraferna, ett hatbrev till mänskligheten.
Du
kan kanske få dina papper om du har jobb, du får inte jobba utan papper.
Du får stanna här ett tag och titta på då vi lever,
om du vill vara en av oss får du skaffa dig papper först.
Åk hem och gräv fram dina papper ur ruinerna. Simma sen tillbaka hit.
Sätt passet i en plastpåse den här gången.

Jag river ur sidorna ur mitt pass, skriver svordomar och förbannelser över statsmakten på dem och spolar ner dem i toaletten en och en, men det spelar ingen roll. Det kostar mig 48 euro och 4 dagar att få ett nytt pass, 83 euro och ett dygn om jag har bråttom. Knappt en dags jobb. Jag jobbar idag. Jobbar på att förstå var det har gått snett i samhällsutvecklingen. Tappar jag mitt pass i medelhavet får jag pengarna tillbaka på reseförsäkringen, noll euro självrisk. Jag reser utan självrisk. Tappar jag min bror i medelhavet går det väl på reseförsäkringen, noll euro självrisk. Staten ger nog mig en plastpåse att ha honom i nästa gång.

Ur ruinerna av solidariteten gräver jag fram de känslor jag glömt hemma, simmar runt bland med tomma blickar och döva öron, det är här jag hör hemma, det har jag inte glömt. Jag skrattar, för om jag gråter blir allt så suddigt.

Jag jobbar på att lösgöra mig, på att titta på det hela från en annan vinkel. För att förstå. Perspektiv. Det är antropologi – inbillar jag mig. Desperation säger nån annan. Bortkastad tid en tredje. Sen blir det tyst. Jag känner för att resa men jag har rivit sönder mitt pass. Spolat ner det i blind solidaritet.

Det var dumt gjort.





Lyssna på dikten

lördag 19 november 2016

Vecka 46

Elegi


Det är en demokrati-dystopi vi nu lever i,
en tragedi eller en parodi.
Hursomhelst,
det föder misantropi. Såhär kan det helt enkel inte förbli!

Men vi får ta det med lugn och ro,
en dag i sänder, se till att det vänder.
Vi ser till att forma gemenskaper med våra vänner, och inte vara rädda för de vi inte känner. Tillsammans tar vi produktionen i våra egna händer.
Det är på så vis en nytt hopp för mänskligheten tänder.

Det är mer än en överlevnadsstrategi, vi återtar våra liv i vår egen regi.
Jag tror någon har kallat det för anarki.





Lyssna på dikten

söndag 13 november 2016

Vecka 45 - Fars dag

Vi lär oss


Vi lär oss med mina barn.
Vi lär oss om saker som rimmar,
Bajs, kiss, penna, klyfta, träd.
Vi lär oss om samlevnad,
säg inte så strängt pappa.
Vi lär oss om naturen,
den svampen heter trattkantarell och den andra heter bajshatt.
Vi lär oss om saker som gör ont,
det är hårda ord.
Vi lär oss om fortplantning,
Innan du var i mammas mage var du i pappas pung eller i stjärnorna,
men jag har inte varit baby i pappas snopp-pung.
Vi lär oss om traktorn,
den står på gården utan att man kan öppna dörren, den ena är i lås och den andra har frusit fast.
Vi lär oss om hästen,
ben och huvud.
Vi lär oss om världen,
vi kan leva där.
Vi lär oss om rymden,
att vi också är i rymden, raket och satellit.
Vi lär oss om molnen,
om de kommer för högt blir de inte högre och högre, de blir platta.
Vi lär oss om eld,
att det kommer gnistor, om man har ett träd ovanför så dör grenarna.
Vi lär oss om språk,
dom är jätteolika.
Vi lär oss om kärlek,
krama, pussa, äta.

Jag hittade en isbit, jag tog halva med.
-ljud-
Hittade några till, men dom slängde jag.
-ljud-

Jag hittade en fisk, sen hittade jag två till.
Jag slängde inte bort dom,
jag följde dem hem.
Sen hittade jag två till,
men dom slängde jag bort.
-ljud-





Lyssna på dikten

söndag 6 november 2016

Vecka 44

Bara vuxen


Vi var vakna hela natten och spottade besvärljelser för att ge morgondagen ett nytt innehåll.

Solen gick upp och inget hände.

Vi sprang nakna ut i ösregnet och dansade, sjöng sånger om det okända.

Solen kom fram och inget hände.

Vi väntade förväntansfullt under de mörka höst- och vintermånaderna.

Solen började värma och inget hände.

Då var vi bara barn, nu vet vi bättre.


Nu springer vi nakna, dansar, sjunger sånger om det okända och spottar besvärjelser dygnet runt, året runt, i alla väder.

Solen går upp och ner och det händer en hel jävla massa hela tiden!







Lyssna på dikten