torsdag 25 augusti 2016

Vecka 34


Tid







Ofta är tiden inne, då går jag ut och låter den bli kvar där.






Lyssna på dikten





lördag 20 augusti 2016

Vecka 33

Sten (mur)



En mur är så lätt att bygga,
det är så lätt hänt.
Du tar bara en sten och
sätter en sten på den och
en sten brevid den och
en sten framför den och
en sten bakom den.
Och en sten till och
en sten till och
en sten till.
Det är så lätt.

Sen har du din mur
Den är så fin och trygg och vacker,
du har själv byggt den,
du är stolt.
Den är stor och hög.
När någon kikar över muren lägger du en sten till,
och en sten brevid den och
en sten på den och
en sten bakom den och
en sten framför den.
Du kan!

Stenarna är så vackra,
de är så vackra då de är tillsammans,
det blir en hög mur.

Jag står på andra sidan och tittar på muren,
stenarna är gråa och svarta och gråa och gråa.

Jag ropar åt dig från andra sidan,
du har en så vacker mur!
Du har själv byggt den,
du är så duktig!
Jag är stolt över dig ropar jag från andra sidan
men du hör mig inte, du har en så hög mur.

Om du hör ett ljud lägger du en sten till vid muren,
en sten bakom stenen och
en sten brevid den och
en sten framför den och
muren blir tjockare.
Du kan!

Du vet hur man gör.
Din pappa här lärt dig.
Din mamma har visat dig.
Dina vänner har berättat för dig.
Du kan bygga murar,
du är så duktig.

Jag lägger mig ibland ner vid din mur och sover en stund.
Jag känner mig trygg,
för när som helst kan muren rasa över mig.
Det är tryggt, det är bra.

Det är en stor mur, om den rasar blir jag en del av din mur.
Du kan samla människor som ligger brevid muren.
Dkuffa ner stenar på dem och göra en hög av människor som blir din mur.
Du kan!

Tack ropar vi då!
Alla vi som ligger vid foten av din mur,
med stora stenbumlingar som ramlat ner på oss.
Tack för att du delar med dig.
Tack för att vi får vara nära dig.

Men sanningen är att din mur är ful;

Fast det växer blommor på din mur, är den ful.
Fast än vinrankorna klättrar på den, är den ful.
Fast än dina vänner njuter av den, äter vindruvorna,
dricker vinet,
är den ful.

Jag orkar inte umgås med din mur, jag vill träffa dig.
Jag vill inte berömma din mur, jag vill berömma dig.

Jag vill säga:

Du är vacker.

Jag säger:

Klä av dig naken det första du gör då du träffar en ny vän.
Stenarna är så hårda.
Vem vill bära tunga stenar i sin nakna famn.
Vem vill klättra på en stenig mur naken.

Klä av dig naken!
Låt dom känna på dig.
Låt dem komma nära dig!

Sluta upp att bygga murar.

Lägg dig naken på marken framför människorna och låt dem se dig.
Se dem klä av sig nakna och titta på dem.

Vem vill bära tunga stenar då de är nakna?
Vem vill ta en blöt och kall sten i sin famn?

Du vill känna en varm naken kropp i din famn.

Jag lovar dig.
Jag lovar dig att det är bättre.
Att det är bättre så.

Klä av dig naken och blunda.
Titta på din vän med stängda ögon.

Känn på varanda.
Känn varandra.
Känn igen varandra.

Jag frågar:

Har du nångång varit naken på riktigt?
Har du klätt av dig dina kläder och dina murar?

Har du låtit stenarna smulas till färgglad sand som gnistrar i solen?
Har du visat dig naken?
Har du låtit någon se dig naken?
Har de känt igen dig?
Har du känt igen dig själv?

Känner du igen dig själv då du är naken?
Eller ser du bara på dina murar?
Gömmer du dig bakom din egen kropp?
Att du visar din kropp betyder inte att du är naken.

Kom med mig och var naken!

Då din mur rasar blir den till en färgglad sandstrand som du kan vandra naken på med dina vänner,
glöm inte det!

Sluta bygga murar,
sluta bygga murar,
sluta bygga murar,
sluta bygga murar!





Lyssna på dikten





torsdag 11 augusti 2016

Vecka 32

Längtan


Hur skulle det se ut om alla skulle leva ut sina drömmar?
Vem känner till sina drömmar, är det är en dröm om du lever ut den?
Lever du i en dröm. Finns jag med i den?
Är dina innersta instinkter din sanna dröm. Vilket ljud sjunger din kropp då du släpper taget?
Är ljudet välbehag.
Lever djuren ut sina drömmar. Är deras innersta instinkter deras drömmar.
Lever de sanna mot sig själva? Är det att vara ett djur, att vara sann mot sig själv, att följa sina instinkter.
Är det att vara ett djur, att följa sina drömmar?!
Är jag ett djur då jag stänger mina ögon.

-ljud-
Välbehag.
Är det min kropp då jag släpper taget.
Längtan.
Jag längtar efter sanningen i mina drömmar. Efter mina drömmar, som är sanna. Du är med i drömmarna. Ni är med i drömmarna. I drömmarna finns kärleken. Vi är djur, i drömmarna är sanningen alltid sann också då den inte är det. Då är det en dröm nu. Vad annat kan det vara. Om jag stänger mina ögon och dom är öppna.
Välbehag.
-ljud-
Längtan.
Vad är kapacitet? Är det passivitet om den inte används. Vem drömmer? Vem har öppnat sina ögon och insett att de är stängda. Hört sin sanning. Sätt marken, satt sig på marken. Sjunkit in, låtit det sjunka in. Trott och slutat tro, hört sin sanning, rört vid sin själ. rört vid sig själv. rört marken. sjunkit in. låtit det sjunka in.
Det är vår kapacitet, vår passivitet. Vad förmår vi, vad vi förmår. är vi djur om vi lyssnar, om vi känner våra drömmar. Är berget ett djur. 
En sten kan leva ut sina drömmar.
Det är högst troligt att det inte finns intelligent liv i universum, det är högst troligt att universum är intelligent. Det är en dröm, kanske ett djur.
Det vet jag, för mina ögon är öppna då de är stängda.
Min längtan.
Det är en dröm, kanske ett djur.
Vad skulle vi inte förmå.
Sanning.

Det är lätt hänt. Det händer nu. Det är allt jag vet.

 

Lyssna på dikten





torsdag 4 augusti 2016

Vecka 31


Far väl

Välfärd, välfärd, upplärd, undernärd, färdas väl, välfärd, far du väl, farväl, du,
en bubbla stor som en himlakropp, välfärd, väl värd ett upplopp, för dig och emot dig, i och för sig, det jag förstått är det att jag aldrig riktigt gillat dig. Men aldrig riktigt helt sagt nej, du var redan här, och du tog emot mig, tog mig, tar mig – vare sig jag vill det eller ej.
Nu kämpar jag för att bevara dig, och du för att övervaka mig. Ett skyddsnät, en säkerhetsåtgärd, allt för att trygga vår välfärd, det måste va en stor komplott, det är den välfärd som vi fått.
Den som är liten den är trygg, för välfärden står bakom din rygg, ligger i fosterställning i din famn, och ber dig sjunga ut dess namn.
Välfärden är en är väldigt tung en, är du svag orkar du nog inte bära den. Den som inte doftar gott, har kanske heller ingen välfärd fått. Då du får titta på från håll, så liknar välfärden ett troll.
Den är väldigt lik en projektil, lik en kärnvapenmissil, ett nödvändigt ont som byggts opp i hopp om att få stopp nå något ännu värre. Men när den väl är etablerad, kan den ej bli dissekerad, den har vuxit sig för stor, vi kallar det civilisation.

I dess namn kan vi göra helt vad fan vi vill, sprider välfärd och demokrati, barnarov och pornografi industri. Men om vi hackar ner på den, om vi sätter stopp. Då dör nog mänskligheten ut och naturen likaså. Men hur det riktigt skiljer sig från det vi har just nu, det kan jag ej förstå.

Lyssna på dikten