torsdag 28 juli 2016

Vecka 30



Skogen brinner

Skogen brinner och staden står kvar.
De är så vi valt att leva idag. Vårt liv är en frälsning, hundratals, tusentals, tiotusentals år av utveckling, för att frälsa oss;

från det onda

från arbete

från lättja

från naturen

från varandra

från våra kroppar

från djuret
Skogen brinner och staden står kvar.
Jag var i öknen när det regnade, jag stod på ett berg. Jag saknar alltid skogen då jag reser. Ibland reser jag till skogen. Ibland reser skogen till mig. Då det regnar i öknen. Ibland är skogen inte där när jag reser till den, och ibland är jag inte i öknen då skogen reser till mig. Ibland brinner skogen. Ibland brinner den på riktigt.
Skogen brinner och staden står kvar.
Då flyr alla djur... som kan...
I Kalifornien brann det för några år sen 40 000 hektar skog, brandkåren lyckades rädda en bar mitt i skogen. Uncle Tom´s Cabin. Där drack jag en burk lemonad med vaniljsmak. Allt annat var svart.
Då skogen brinner står staden kvar.
Ibland brinner den inte på riktigt, ibland kokas den.
Har du varit ett träd någon gång?
Ibland är skogen inte träd, ibland är skogen inte skog.
Men den brinner och staden står kvar, vi har inget val, att hedra det döda är att leva idag.
Släck elden, töm staden, återerövra djuret. Känn din kropp. Se mig, också då jag är ett träd.

Jag ser dig. Det är mer är kärlek.

Skogen brinner.


Lyssna på dikten




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar