söndag 24 april 2016

Vecka 16 - 2016

Ridån är stängd

طَبْعًا، الضَّجَةُ أَكْبَرْ إِذَا سَقَطَ الْكِبَارْ
لَكِنْ إِذَا كَذَبُوا فَكُلُّ شَيْءٍ صَامِتْ
هَذَا لَيْسَ عَدْلًا
Det är orättvist! Att de vi valt för att stå upp för rättvisan inte lyssnar, ser eller bryr sig om den.
Att det är små, banala saker som pengar vilka bestämmer vad som är rättvist.
Orättvist att rättvisan inte är blind, att den har bara har skygglappar för ögonen och en ficka full med brasklappar.

Det är orättvist att politikerna kan ljuga sig blåa utan att de får stå till svars.

Det är orättvist! Att då någon behöver trygghet, så talas det om murar i samma andetag.
Att det faktiskt är någon som tjänar pengar på murbyggen.

Det är orättvist att vapenhandeln blomstrar, att vapenhandlarna säljer sina produkter till både de som krigar och de som skall arbeta för fred.

Det är orättvist! Att då jag vill berätta för mina barn om hur fin världen är så får jag en klump i halsen.
Påminn mig igen, vad är det som är så fint? Jag vet hur det kunde vara – säger jag! Och jag kan se små fina saker.

Det är orättvist! Att jag inte kan slita ögonen från dig, och du knappt vill se åt mitt håll.

Det är orättvist att jag vill älska dig dag ut och dag in och inte får det, och ännu mer orättvist då jag får göra det. Orättvist emot alla de som vill älska sig genom livet men får allt annat än kärlek från sin omvärld.

Allt hat, allt våld, all ondska, all förstörelse av kärleksfulla omgivningar – det är allt orättvist!

هَذَا لَيْسَ عَدْلًا. لَيْسَ عَدْلًا أَنْ لَا أَمْلَكُ الْكَلِمَاتِ الْمُنَاسِبَهْ

Alla de ord jag saknar...

Det är orättvist, att tvingas tänka på, att tvingas tala om orättvisor, varje dag.

Var är rättvisan? Den rätta visan, tillrättavisad – en, eller tusen vägar vi borde gå.

Det största ljudet kommer då de största faller! Öppna ridån, eller ögonen.



Lyssna på dikten


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar